Middag hos Peppe och Ida

I söndags blev jag och Antonius bjudna till Peppe och Ida på middag tillsammans med brödernas föräldrar. Mycket trevligt var det.



Ida, Ann-Marie och Owe har satt sig till bords



Peppe i förgrunden, jag hjälper till att servera Owe av maten



Sen underhöll Peppe oss med lite piano



Storebror och lillebror Antonsson



Irriterande småsyskon som sagt



Dags för en klassisk styrkemätning bröder emellan. Peppe kaxar upp sig mot storebror!



"Hur gick det, bror? Tog jag knäcken på dig?" Hahaha!



Storebror firar segern med en fin rökig whiskey



Dagen efter hjälpte jag Antonius att fixa köket. Han städade kylskåpet... Behöver jag säga hur länge den där gurkan legat där. ... Märks det att han bor själv? Nääää... (Äckelvarning)


Spel- och filmkväll

I lördags var det spel- och filmkväll hos Nestors i Västerhaninge. Jag och Antonius åkte till Handen, där Matthias hämtade upp oss. När vi kom fram till lägenheten möttes vi av Vici och en liten badande Ronja. Sen mötte vi upp Helene som kom lite senare, och gick till det lokala haket för att intaga pizza. Sen var det dags för kvällen att rulla igång på riktigt.



Ronja ville vara med och lira. Intresset ska odlas i tid.



Allt eller inget, biatchhhh!



Antonius var oväntat bra på trummorna... Eller det var inte så oväntat egentligen, med tanke på hur han går omkring och adhd-trummar överallt. Vici och Helene var mycket imponerade.



Jag och Vici höll oss i bakgrunden i början



Hej vad det går!



Kramelikram!



Antonius blev mycket skrämd av Outlander



Vici och kissen. Charlie Chaplin i bakgrunden...


Stadsvandring

Igår på eftermiddagen åkte jag en sväng inåt stan för att kolla lite, samt för att koppla av lite. Köpte några saker, bl.a. ett linne på Gina Tricot och ett par sassy stövletter på Skopunkten, så nu kan jag slänga mina gamla slitna stövletter.














Raising hell in Hell-sinki

Nu har det som vanligt hänt en hel del på senaste tiden och jag har inte haft tid att uppdatera. Yup, gott tecken är det iaf att man inte hinner uppdatera här om en massa nonsens, torde väl betyda att jag har ett liv...? Woopie me för en gång skull!

Jag och Loco tog en tripp till Hell-sinki 6-8 okt och det var bland det roligaste jag någonsin gjort tror jag. En hel del galenskaper blev det på vägen och Hell-sinki bjöd på spöregn, men det gjorde inget när jag tog armkrok på Loco och plöjde honom genom Helsingfors gator. Så nu har man varit i Finland också, always a start.

Sen flydde jag till Loco i fredags och kom hem precis nyss. Vad har vi gjort? Vi har levt i total symbios, som jag kände att jag var tvungen att bryta nu för en liten stund efter att ha umgåtts nästan oavbrutet i över en vecka nu med undantag för ett par dagar. ...Dags att sätta sig i ett hörn och skaka av abstinens kanske? ...Gode Gud, jag måste tillbaka snart och köra Twilight Princess på Wii som vi var och köpte i söndags. Det har varit lite oavbruten aktivitet angående det spelet, samt Guitar Hero och Super Mario Galaxy i ett par dar nu.


Fett nöjd med hytt och säng, yaoooo



Gratis vin... eller gratis och gratis var det nog inte...



...Vi välkomnades av regn...



Nåt... spektakel... Åh vad påläst jag är angående Helsingfors...



Raising hell in Hell-sinki






Farväl Finland!



Tjo vad det var livat på dansgolvet... Ojojoj!


For You My Little Angel

Dikten min vän skrev om kampen för en liten, bräcklig, men samtidigt stark ängel...



For You My Little Angel


For every tear of pain that fell from your sweet little chin that night,
each will be returned as written razorblades
deep into every corner of your enemies hearts.
  
For every step you ran in fear that night, my wings will shelter every further danger
and carry you through every unfamiliar landscape

For every dark hour of silent screams when no one listened to you little angel,
the rage and sharpness of my spoken words will make them listen this time

You searched for my protection and care that night.
Why wasn’t I home when you needed me the most?

The picture that came to my mind when I was told this will never be erased from my inner eye.
The scars in my heart and the tears in my eyes still tear me down when I think of it.
 
I can't change the past but I promise I will fight with you
dear little angel for a better future.
 
You are one of the finest I know
and your heart is a treasure to be protected.
Never forget this my angel...never forget this



Ode to själis loco

Jag skulle ljuga om jag inte sa att det känns mer än lovligt tungt nu och att livet är som en lång uppförsbacke. Men snart har du nått krönet och då väntar en lättare tid sedan. Du får hämta styrkan i Graalen du fick och känna dig döpt. Jag ska skriva ett kapitel bara för dig, om det bara får dig att må bättre. Själisar, bästisar, latino locos och allt för evigt, Antonius. Fall inte igenom nu när du kommit så långt som du gjort den senaste tiden. Jag lämnar inte bara för att alla andra gjort det.


Uppdatering

Som vanligt lite småkass uppdatering här på bloggen, men skam den som ger sig. Jag har väl mest känt att jag inte har haft så mycket att uppdatera om direkt, då jag varit förkyld hela veckan. Så går det när man bär omkring på snoriga småbarn och står på Älvsjö station mitt i natten och fryser som en bäng.

Igår lyckades jag iaf ta mig in till stan och träffa Anna över en fika, vilket var väldigt trevligt! Och mitt i allt stohej har jag ju glömt att nämna att Marina var uppe över dagen förra söndagen och härjade. Mycket trevligt var det och jag hoppas hon kan komma snart igen, samt att jag kan komma neråt när det passar.




Såhär glad var Marina när vi åt på Pizza Hut!



Det coola kortet jag fick av Larne, samt nallen jag skickade till Antonius för att pigga upp honom lite. Passade bra ihop tycker jag.


Happy birthday, Bday boy!

Igår var jag på Antonius födelsedagsfirande som utspelade sig i Rönninge. En stor succé var det, med många underbara människor och mycket god mat.


Roligast: Jensa och jag börjar slåss med ballonger när vi ska hjälpa till att städa efter festen, samt när Mimmi kallar Antonius för en "dinosaurie med rullator", haha!

Gulligast: Ida kommer fram och ger mig en lång kram och jag klappar henne på huvudet. Innan dess tar jag hand om lilla guddotter Ronja som totalt vrålsomnar på min axel. Sen lyckades hon snora ner hela min axel också, men det är en annan story. Antonius gamla fritidsledare hade dessutom tagit sig ända från Gotland för att närvara på hans 30-årskalas. Han höll ett långt tal för Antonius och gav honom en tavla. Han försökte hålla sig från gråten, men jag tror att jag såg en tår i ögonvrån...

Dråpligast: Trafiken dit och hem! Det tar alltid lång tid att ta sig till Rönninge. Denna gång tog det 2½ timme att ta sig dit, lite pga att Haningegänget tog en liten konstig väg och lämnade mig stampandes i 30 min vid Rönninge station, haha. Detta slår dock inte hemvägen, då Jens och jag fastnar i trafikstockning ute på E4 i en hel timme innan vi lyckas svänga av så han kan släppa av mig vid Alvsjö station. Och jo, det tog 3 timmar sammanlagt att ta sig hem. Ingen hit... Detta betyder att jag spenderade mer tid på resande fot igår än vad jag gjorde på den drygt 5 timmar långa festen...

Gladast: Beskrivs bäst med en bild:


Med andra ord, en mycket trevlig kväll.


Ode to Antonius

Älskade, bästaste, finaste vän. I bra och svåra tider och genom glädje och galenskaper har du alltid stått där som ett fast, solid stöd och har alltid gett ditt allt. Men nu står jag här och tar in det som du precis berättat för mig och nu är det min tur att vara det där stödet du alltid varit för mig, i vått och torrt. För den du är, Antonius, och den du alltid kommer att vara. Jag står vid din sida, vad som än händer, och jag lämnar den aldrig. Bästa vänner in i döden; du möter mig med vinflaskan, okej? För evigt, glöm aldrig det.


(Illustration: Andreas Antonsson)


Jensas 30-årsbjudning

...Och nej, det var inte min kära storebror som fyllde 30, utan det var en kompis kompis som lyckats uppnå den fantastiska åldern. Bjudningen hölls i Hagsätra. Det enda jag behövde göra för att komma dit var att sätta mig på tbanan, gröna linjen, och åka från ändstation till ändstation. Detta tog 55 min. Sedan kom latino och hämtade upp mig på station och så gick vi gemensamt till festen. Jensa hade slagit på stort och bjudit in både släkt och vänner och vänners vänner (som jag). Till detta krävdes en stor lokal. Jag låter bilderna tala för sig själva.



Jag och Antonius guddotter Ronja. Snyggingarna på festen, dvs!



Jensa, Antonius och Nestor skötte grillen så bra så.



Jag och Helene flamsade i stort sett hela kvällen



Vici och Antonius ritade på bordsduken och dividerade hur en midsommarstång egentligen såg ut



En mycket nöjd Jensa



Alla på festen gjorde hattar och Nestors var helt klart snyggast. Vici ser dock skeptisk ut! ;)



Helenes hatt blev platt, haha! (Notera snubben i kjol bakom...)



Jag gjorde en solfjäder som jag satte fast på huvudet med hjälp av Vicis hårnål



Men självklart var Antonius tvungen att göra den mest spejsade hatten, hahaha!



Sen var det paketöppning och Jensa blev så glad över teckningen som Antonius hade ritat, haha!



Lika glad blev han för den jävligt snygga golvlampan vi hade köpt till honom. Foten är i ett slag för sig.



Sen fick Rymdhunden nog av allt översocialt stohej och tyckte att det var dags att gå ut och ta sig en stänkare i gångtunneln utanför, haha!



Jensa fick ett air hockey av sina KTH-polare och sen var det kört för resten av kvällen. Den här snubbeliton var en fena på att lira och koncentrationen var i topp, hahaha!



Dagen efter gjorde jag en Dima Bilan-tofs på Antonius innan jag åkte. Jag tror inte han var lika impad som jag var, haha!


Ode to Drrling

Här är min betong-BH, som står stadigt i vått och torrt. Tack för en fin dag i lördags, Drrling!


Great mission accomplished!

Iförrgårskväll tilldelades jag ett av mina största missions i mitt liv so far: jag och Niklas skulle ta hand om Niklas väns koreanska väninna som skulle komma med ett flyg ett helt dygn innan Tommy och de andra. Därför åkte jag och Niklas ut till Arlanda och hämtade upp det lilla flickebarnet, Nam Seolhee (Sori). Hennes engelska var in i det närmsta obefintlig, så jag fick helt enkelt kommunicera på koreanska, vilket faktiskt gick fenomenalt bra tillslut. Dock fick jag panik när vi mötte upp henne, det enda jag fick fram var i stort sett ett stort "UGGGHHH!" och hon bad om ursäkt i ren korean style för att hon stressat mig. Hmm...

Eftersom Niklas var tvungen att jobba igår så föll det alltså på min lott att underhålla Seolhee, vilket visade sig vara relativt enkelt. Hon hade aldrig sett nåt annat än Korea och Japan så hon hade helt enkelt mycket att titta på och förundras över. Tunnelbanan var ett bra exempel. "Waah!" blev en stående fras tillslut. Jag tror hon tyckte att det var rent, fräscht och lite folk, samt att den faktiskt gick en bit ovanför jord.

Jag visade henne runt inne i stan, köpte vatten åt henne och sen gick vi i klädaffärer. Hela tiden flöt koreanskan på väldigt bra, det var bara en sak jag inte alls förstod mig på, men efter mycket om och men kom vi fram till att hon skulle ha en underkjol (?!). Jag hade inte ens en aning om att kvinnor under 65 använde sånt, så det kanske inte var så konstigt att jag inte förstod (Vad heter underkjol på koreanska liksom?). Roligast var väl i övrigt att vi verkade ha samma smak när det gällde kläder, skor och sånt, samt att vi båda är lite sko- och väskgalna. Och äntligen nån som speglar sig och bättrar på sminket lika ofta som jag! ;)

Sen åkte vi hem, hämtade upp Niklas, gick en sväng ner till stranden och sen vidare till affären för att handla kvällsmat. Det blev jasminris med sås, grillad kyckling och sallad. Och vid matbordet utspelade sig sedan en (för Niklas?) smått underlig syn. Seolhee vägrade börja ta mat trots jag trugade henne flera ggr. I Sverige är det ju sed att man bjuder gästerna först, men i Korea ska man vara ödmjuk när man kommer som gäst för det är en ynnest att bli hembjuden till nån. Därför utspelade sig en försiktig dialog mellan henne och mig medan niklas tittade förvånat på. Tillslut, efter 5:e ggn, tog hon emot riset och bugade huvet lite lätt och tackade för gästfriheten. Ca 4-5 ggr tackade hon för maten och gästfriheten. Det var ganska fascinerande och man måste ha lite fingertoppskänsla och inte braka på för hårt. Därför trugade jag henne lite försiktigt med halvminutersintervaller, haha!

Efter maten blev det att titta klart på War of the Worlds som Niklas tittat på tidigare under dagen. Sen såg Seolhee och jag den koreanska dramakomedin Guns & Talks. Sen var det lite dötid innan Tommy och andra koreanska väninnan kom och hämtade henne. De kom in en sväng och hälsade, vilket var väldigt trevligt. Sen skjutsade Niklas hem sällskapet till Tommys föräldrar och när han kom hem gick han och lade sig. Men jag var alldeles för uppe i varv för att kunna sova, så jag satte mig och pratade med Larne och Andreas via msn ett bra tag. Sen slutade kvällen/natten för mig ganska tragiskt, med ett stort forsande näsblod som inte gav med sig förrän framåt kl 3 på natten... Måste betyda att jag kört slut på mig själv helt totalt... Men det var det värt!


Världens gladaste och trevligaste lilla koreanska fick privat sightseeing runt i stan!



Köpt med sig en present till mig hade hon också gjort! Ett litet smyckesskrin i gammelkoreansk stil!



Allt detta fick jag av koreanerna och Tommy. Smyckesskrinet, en rolig engångskamera från Japan, koreanskt grönt thé och styluspennor till mitt Nintendo DS!

Trippen till Norrtälje

Det har varit lite segt på senaste tiden det här med bloggen som sagt, men jag ska försöka komma ikapp lite. Först får jag väl ta och berätta om min vistelse förra veckan hos min kompis Disa som bor i Norrtälje, en trevlig liten sommarstad 7 mil norr om Sthlm.

Kan ju börja med att berätta om resvägen. Det är hemskt krångligt att ta sig från Hässelby till Norrtälje. Det är en resa med många byten på vägen, om man säger så. Det som är tur är att man åker på SL-kortet hela vägen, så det blev ju iaf billigt och bra. Först var jag tvungen att ta buss till Vällingby, vidare Tbanan till Sthlm Central för byte av Tbana till Tekniska Högskolan där bussarna till Norrtälje går ifrån. Sen tog bussen över en timme att åka och efter 2 ½ timmes resande var jag äntligen framme!

Ån som går ut till Norrtäljeviken


Disa sitter och avnjuter en trevlig liten fika som avslutning på shoppingturen



Parken och hamnen



Norrtäljes skamfläck enligt Disa, men de har sin charm!



Hon drog upp mig på en kulle så att man skulle se vattnet lite bättre



När vi gjort det satte vi oss nere vid vattnet igen och det blev riktigt stekhett



Vacker vy från en utkikspunkt



Lilla jag



I den vita pricken bor Disa!



Kvällen avslutades på en superlyxig (och svindyr) restaurang. Vi beställde in biff och så blev det lite bubbel och rödvin



Restaurangen vi åt på. Sen rumlade vi hem och tittade på film innan vi slocknade.

Bryter tystnaden

Nä, nu bestämmer jag mig för att bryta tystnaden med ett litet inlägg, trots jag inte vet vad jag ska skriva om samt att datorn håller på att sega ihop totalt.

Imorgon ska jag åka till Norrtälje för att hälsa på min kära kompis Disa. Ska bli mycket spännande att se Norrtäljes omgivningar samt hur hon bor.

Mycket mer har jag inte att säga just nu, utan återkommer när idétorkan har släppt. Lämnar härmed ett smakprov på en liten testbild som jag har tagit på min pojkvän som snart ska stå modell för mig (vilket jag hoppas att han fortfarande vill?). Ska bara komma på några bra idéer innan jag går vidare...



Obs!

Jag har inte lagt ner min blogg, utan den har kommit lite på efterkälken nu när jag varit iväg på semester. Kommer snart upp lite smått och gott här, so plz be patient!


Utflykt

Idag gjorde jag och Niklas en utflykt till Gåseborg för att njuta av det fina (men ack så varma) vädret. Gåseborg är tydligen en av de mest imponerande fornborgarna i Mälardalen. Detta faktum tål att diskuteras, men sant är att det är en imponerande utsikt.


Inte ens på sin semester får han vara ifred från Posten


Mycket skog var det


Fornborgen




På berget tog vi en paus och Niklas tuggade glatt i sig Singoalla


Jag passade på att sola lite


Niklas fick syn på några galningar som klättrade på bergen


Ett väldigt fint träd


Årets första episod av di trenne dopp

Iförrgår blev det trenne dopp i Brunnsviken med bruschan. Innan dess solning i Hagaparken, samt Duck Hunt för min egen del när en and blev lite väl närgången. Den gav sig inte. Igår var det tenta i Sidenvägarna och jag vet inte om det gick vägen för min del. Jag tror jag ligger och väger mellan IG och G. Stackars bruschan gav upp redan efter 50 min och gick sin väg. Omtenta för hans del iaf. Ska bli spännande att se hur det blir för min del...


Bruschan försöker plugga, snegla på tjejer och sola på samma gång


Jag solade, åt kex och ömsom jagade anka


Vår lille vän som sedan blev vår ovän


Badstranden vi hamnade på tillsist




Hahahaha, pensionärsvarning redan vid 30!


...Okej, pensionärsvarning på mig också...


Di trenne dopp!!

Helgen som gått

Nu är jag hemma på igenkännbar mark igen efter att ha varit borta hela helgen. Den har spenderats hos Andreas i Rönninge och det har varit jätteroligt och trevligt. Ont i både mage, ben och armarna har jag efter att både ha garvat mig fördärvad, samt efter att ha på Andreas intiativ pumpat armhävningar varje morgon. Det är en liten regim going on out there in Rönninge, obviously.

På midsommar hängde jag med bruschan till hans kompisar i Haninge. En mycket speciell tillställning som en massa skulle kunna sägas om, men jag låter det vara osagt. Anyway, trevligt folk och god mat bjöds det på.

Sen har väl bruschan och jag hunnit med en hel del faktiskt. Bl.a. tog vi en tur till Södertälje för att spatsera runt lite därnere, sen blev det en promenad runt i Rönninge, bl.a. till hans gamla skola där han pekade ut en exakt punkt för var han och hans kompis Jensa åkte på dyng av 8:orna på högstadiet när de gick i 7:an. Det lät som att det hade gått hett till i hoodsen på den tiden. Och avslutningen på kvällen igår blev tacos och sista avsnitten av Snutarna-DVD:n och sen skulle vi kolla på The Exorcism of Emily Rose, men bruschan gav upp efter ca 20 min och yrkade på att vi skulle stänga av och sova. Jag sa inte ifrån för jag var dödstrött. Ändå var det sista jag fick säga till honom: "Håll TYST nu för fan, jag ska sova!!" Haha... Mundiarré 2.0 always.

Sen idag blev det avslutningstripp in till Sthlm. Vi gick först på McD och sen lade vi oss på gräset i en park och jag somnade. Ända till det kom en frisbee och landade på bruschan så han skrek. Då vaknade jag med ett ryck.


Det är helt rätt, en karl hör hemma framför spiseln... ;)


...och kvinnan ska äta, haha!


Det finns alltid inspiration till en ny låt...


...eller till att slappa i en park


...eller till att speja ut i intet

En liten uppdatering

Nu var det ett tag sedan uppdatering, ursäkta mig så mycket, fantastiska bloggläsare (jag vet att ni är så sjukt många, ehe...). Iaf! Mycket har hänt sedan sist, bl.a. tog ju Lajny studenten nu i torsdags och det var party party förstås. En fin beskrivning av detta finnes på min kära pojkväns blogg. Anyway, grattis till Lajny!

I lördags tog jag en tripp till min kära bruscha i Rönninge för att ha lite filmdag/kväll. Det slutade givetvis med att vi gjorde musik hela dagen istället, och när kvällen kom så hade det öst ner regn hela dagen. Andreas hade dessutom varit jättesnäll mot mig och lärt mig dricka Bacardi med melon och cola. 2 timmar hem i ösregn kändes inte lockande, speciellt då SL-kortet gick ut kl 12 samma natt, så jag valde att slagga hos honom ist. Eller slagga och slagga, det blev mest bara en massa TV-tittande. Först ut var Tratten och Finkel med Fredde Granberg och Peter Settman, efter det blev det Snutarna med samma snubbar. Sen när klockan var typ 1 på natten åkte Arkiv X-boxen på och stängdes inte av förrän kl 6 på morgonen. Vid det tillfället var det ljust och Andreas hade fått totalspatt. Det som följde var 2 timmars konstant babbel som inte gick att stänga av trots jag ganska hätskt bad honom att hålla klaffen vid minst 10 tillfällen. En episod:


A: "Linda! När du var liten, såg du det där Bubba på Disneydags?"
Jag: *sluddertrött* "Bubba-klubba?"
A: "Asså, det här är bara för bra! Jag känner ingen som kommer ihåg Bubba, jag blir så glad!"
Jag: "Alla i vår ålder vet väl vem Bubba är?"
A: *ignorerar* *sjunger någon konstig låt*
...
Jag: Andreas? *inget svar* Hallå?
A: *sjunger på konstig låt*
Jag: Asså, kan du hålla käften nu, jag vill sova!
A: Aaaah, okej... *fortsätter sjunga*


Underbara vänner man har... Nästa gång tar jag med öronpropparna.


Annars såg det mest såhär seriöst ut

När Bossen kommer till stan!

...nä, då går inte jag dit, men svärmor Carina drar på sig sin nästan 30 år gamla turnétröja, som hon rotat fram ur en gammal byrå, och ger sig ut för att digga till Bossen!




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0