Duktig, men till vilken nytta?
Jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker mig se hur den här duktigheten bland ungdomar tar över och blir till något totalt oöverkomligt. Aftonbladet.se uppmärksammade precis detta i en artikel där en 25-årig tjej kliver fram och säger att hon en dag gick in i väggen och blev psykiskt utmattad av all stress och press runtomkring henne. Man kan inget annat än att nicka igenkännande på detta, speciellt som tjej, även om det är en massa killar som givetvis drabbas.
Redan som liten drillas vi tjejer till att vara duktiga. Vi ska vara hjälpsamma, tysta, fogliga och framför allt duktiga. "Var en duktig flicka nu" är det väl inte bara jag som hört både av släktingar och i skolan? Mycket press läggs på de små flickornas axlar redan från början. Om jag ska tala om en egen erfarenhet om låg- och mellanstadiet i skolan, så var det så att killarna gapade och skrek och det var vi flickor i klassen som fick tysta ner dem. Vi förväntades serva killarna, hämta saker åt dem, hjälpa dem med sånt de inte förstod (där läraren inte räckte till). Vi skulle vara duktiga, hjälpsamma och samtidigt skulle vi även ha tid till att göra våra egna beting och sysslor. Nej, jag är inte 75 år gammal, jag är bara 27 och det här hände i slutet av 80-talet till början av 90-talet, och jag är säker på att det pågår i stor utsträckning även idag.
När man som tjej kommer upp i högstadiet och tonåren börjas det ställas andra krav på en. Man ska vara snygg, ha snygga kläder, bry sig om sitt utseende och sminka sig. Killar börjar (förmodligen) att bli intressanta, och man ska gå på disco (hette det iaf på min tid), samtidigt som man ska ha högsta betyg, många kompisar samt hjälpa till hemma. Och något som inte fanns när jag gick i högstadiet: Internet! Man ska ju ha tid att sköta om en häftig och snygg blogg, en som man gärna uppdaterar flera ggr om dagen. Man ska vara medlem i en massa sajter och sköta om även dessa.
Jag skulle precis sluta 9:an när jag för första gången kom i kontakt med Internet. Jag tyckte att det var helt fantastiskt, men ni som minns kan ju intyga att det inte fanns så där väldigt mycket mer att göra än att tillverka en egen (oftast grymt ful) hemsida, samt att man kunde ha en gratis mejl (Hotmail). Det går inte att jämföra hur det var då med hur det är idag när man i stort sett kan leva på nätet.
Vad skulle jag komma fram till? Ja, att det inte är så himla konstigt att man är stressad och redan som ung går in i väggen. Jag känner ju själv vilken press man har på sig som tjej. Man ska vara snygg, smal, klä sig i det senaste modet, sminka sig, ha vackert hår, vara bra i skolan, ha många vänner, göra karriär, hålla ihop ett förhållande, träna, äta rätt, ha ekonomisk koll, lyssna på "rätt" musik... Har jag glömt något? Det har jag säkert. Men summan av allt detta är väl att vi borde lära oss att tagga ner, tjej som kille. Man måste inte vara bäst jämt och man måste våga erkänna sina brister hur svårt det än är. Killar har ju även de en enorm press på sig i dagens samhälle, det är jag mycket medveten om.
Vad tycker ni andra om det här? Känner ni också press? Kommentera mycket gärna!
Bildkälla: Suntliv.nu
Tja! Håller med dig helt och fullt om detta. Vill tillägga en sak oxå: att om man känner sig nere av all stress och känner att man inte räcker till så får man ju som tjej absolut inte visa detta utan måste vara perfekt och glad för att inte vara till besvär. Hatar detta!
Jag känner så väl igen din beskrivning av att gå i skolan i slutet av 80-talet och början av 90-talet och internet ;-). Och jag tror att kvinnor oftast har mer press på sig. Man ska ha en spikrak karriär mot stjärnorna samtidigt som man ska föda barn, sköta det perfekta hemmet, träffa sina vänner och vara social i alla sammanhang. Jag och min vän talade här om dagen om att kvinnor förväntas ha en bra karriär och jobba minst 16 timmar om dagen och sen ska de komma hem och vara den perfekta hemmafrun ala 50-tal. Inte undra på att man går in i väggen. Och självklart så är även unga killar drabbade av samhällets alla krav på att vara perfekta i alla avseenden.
Jättebra skrivet av dig!