Lego City-Jensa
For You My Little Angel
Dikten min vän skrev om kampen för en liten, bräcklig, men samtidigt stark ängel...
For You My Little Angel
For every tear of pain that fell from your sweet little chin that night,
each will be returned as written razorblades
deep into every corner of your enemies hearts.
For every step you ran in fear that night, my wings will shelter every further danger
and carry you through every unfamiliar landscape
For every dark hour of silent screams when no one listened to you little angel,
the rage and sharpness of my spoken words will make them listen this time
You searched for my protection and care that night.
Why wasn’t I home when you needed me the most?
The picture that came to my mind when I was told this will never be erased from my inner eye.
The scars in my heart and the tears in my eyes still tear me down when I think of it.
I can't change the past but I promise I will fight with you
dear little angel for a better future.
You are one of the finest I know
and your heart is a treasure to be protected.
Never forget this my angel...never forget this
Ode to själis loco
Behind blue eyes
Gröna linjen by night
노을 속에 비친 그대 모습
Jag var ute på en promis igår längs Mälarens strand och passade på att plåta lite solnedgång...
Uppdatering
Som vanligt lite småkass uppdatering här på bloggen, men skam den som ger sig. Jag har väl mest känt att jag inte har haft så mycket att uppdatera om direkt, då jag varit förkyld hela veckan. Så går det när man bär omkring på snoriga småbarn och står på Älvsjö station mitt i natten och fryser som en bäng.
Igår lyckades jag iaf ta mig in till stan och träffa Anna över en fika, vilket var väldigt trevligt! Och mitt i allt stohej har jag ju glömt att nämna att Marina var uppe över dagen förra söndagen och härjade. Mycket trevligt var det och jag hoppas hon kan komma snart igen, samt att jag kan komma neråt när det passar.
Såhär glad var Marina när vi åt på Pizza Hut!
Det coola kortet jag fick av Larne, samt nallen jag skickade till Antonius för att pigga upp honom lite. Passade bra ihop tycker jag.
Happy birthday, Bday boy!
Roligast: Jensa och jag börjar slåss med ballonger när vi ska hjälpa till att städa efter festen, samt när Mimmi kallar Antonius för en "dinosaurie med rullator", haha!
Gulligast: Ida kommer fram och ger mig en lång kram och jag klappar henne på huvudet. Innan dess tar jag hand om lilla guddotter Ronja som totalt vrålsomnar på min axel. Sen lyckades hon snora ner hela min axel också, men det är en annan story. Antonius gamla fritidsledare hade dessutom tagit sig ända från Gotland för att närvara på hans 30-årskalas. Han höll ett långt tal för Antonius och gav honom en tavla. Han försökte hålla sig från gråten, men jag tror att jag såg en tår i ögonvrån...
Dråpligast: Trafiken dit och hem! Det tar alltid lång tid att ta sig till Rönninge. Denna gång tog det 2½ timme att ta sig dit, lite pga att Haningegänget tog en liten konstig väg och lämnade mig stampandes i 30 min vid Rönninge station, haha. Detta slår dock inte hemvägen, då Jens och jag fastnar i trafikstockning ute på E4 i en hel timme innan vi lyckas svänga av så han kan släppa av mig vid Alvsjö station. Och jo, det tog 3 timmar sammanlagt att ta sig hem. Ingen hit... Detta betyder att jag spenderade mer tid på resande fot igår än vad jag gjorde på den drygt 5 timmar långa festen...
Gladast: Beskrivs bäst med en bild:
Med andra ord, en mycket trevlig kväll.
Ode to Antonius
(Illustration: Andreas Antonsson)
Klippning för första ggn på ett år!
En annan rolig sak som hände var när jag kom vid Hötorgsgången och gick neråt centralen. Hade Mp3 på, så stannar en man i 45-årsåldern mig och säger: "Ursäkta!". Jag tar av mig lurarna och: "Ja?". Då ler han och säger: "Jag ville bara säga att du ser jättetjusig ut. Bara så att du vet det. Verkligen jättetjusig!", och jag lite blygt: "Tack... Tack så mycket!". Sen ler han och går därifrån och jag gör likaså. Förvåning = stor! Han kanske såg något hos mig som sken igenom eller nåt. Glad blev jag iaf. Att vi människor inte ger varandra komplimanger lite oftare sådär.
Jensas 30-årsbjudning
...Och nej, det var inte min kära storebror som fyllde 30, utan det var en kompis kompis som lyckats uppnå den fantastiska åldern. Bjudningen hölls i Hagsätra. Det enda jag behövde göra för att komma dit var att sätta mig på tbanan, gröna linjen, och åka från ändstation till ändstation. Detta tog 55 min. Sedan kom latino och hämtade upp mig på station och så gick vi gemensamt till festen. Jensa hade slagit på stort och bjudit in både släkt och vänner och vänners vänner (som jag). Till detta krävdes en stor lokal. Jag låter bilderna tala för sig själva.
Jag och Antonius guddotter Ronja. Snyggingarna på festen, dvs!
Jensa, Antonius och Nestor skötte grillen så bra så.
Jag och Helene flamsade i stort sett hela kvällen
Vici och Antonius ritade på bordsduken och dividerade hur en midsommarstång egentligen såg ut
En mycket nöjd Jensa
Alla på festen gjorde hattar och Nestors var helt klart snyggast. Vici ser dock skeptisk ut! ;)
Helenes hatt blev platt, haha! (Notera snubben i kjol bakom...)
Jag gjorde en solfjäder som jag satte fast på huvudet med hjälp av Vicis hårnål
Men självklart var Antonius tvungen att göra den mest spejsade hatten, hahaha!
Sen var det paketöppning och Jensa blev så glad över teckningen som Antonius hade ritat, haha!
Lika glad blev han för den jävligt snygga golvlampan vi hade köpt till honom. Foten är i ett slag för sig.
Sen fick Rymdhunden nog av allt översocialt stohej och tyckte att det var dags att gå ut och ta sig en stänkare i gångtunneln utanför, haha!
Jensa fick ett air hockey av sina KTH-polare och sen var det kört för resten av kvällen. Den här snubbeliton var en fena på att lira och koncentrationen var i topp, hahaha!
Dagen efter gjorde jag en Dima Bilan-tofs på Antonius innan jag åkte. Jag tror inte han var lika impad som jag var, haha!
